Selitteet

Yrkande med anknytning till rehabiliteringsperiod inom anstaltsvård

LV 17/1221

Nämndens plenum 9.3.2018

UPPGIFTER OM HÄNDELSEFÖRLOPPET

A skadades i en trafikolycka. I trafikskadenämnden var det fråga om huruvida nämnden är behörig att ge utlåtande i ett ärende som gäller ersättning till A:s make för inkomstbortfall till följd av att denne stannar hemma för att sköta barnen medan A deltar i en sådan rehabiliteringsperiod inom anstaltsvård som beviljats med stöd av lagen om rehabilitering som ersätts enligt trafikförsäkringslagen (626/1991).

NÄMNDENS UTLÅTANDE

Enligt 1 § 1 mom. i trafikförsäkringslagen (279/1959) ersätts från trafikförsäkringen person- eller egendomsskada som åsamkats i följd av motorfordons användning i trafik.

Enligt 6 § 1 mom. (510/2004) bestäms ersättning för en trafikskada med tillämpning av 5 kap. 2, 2 a–2 d, 3, 4, 4 a, 4 b, 5, 7 och 8 § samt 7 kap. 3 § i skadeståndslagen (412/1974).

Enligt 5 kap. 2 § (509/2004) i skadeståndslagen har den som tillfogats en personskada rätt till ersättning för nödvändiga sjukvårdskostnader och andra nödvändiga utgifter, inkomstförlust, sveda och värk och andra tillfälliga men samt bestående men.

Försäkringsbolaget konstaterade i sin anhållan om utlåtande att A:s rehabiliteringsperiod inom anstaltsvård handlar om rehabilitering som avser (arbets- eller) funktionsförmågan. Bestämmelser om ersättningsgilla rehabiliteringskostnader finns i 6 § i den så kallade rehabiliteringslagen. Försäkringsbolaget ansåg att ett eventuellt bortfall av förvärvsinkomster som fadern till A:s barn orsakas eller en eventuell merkostnad för vård av barnen under den tid då A deltar i en rehabiliteringsperiod inom anstaltsvård inte är en sådan till ersättning berättigande kostnad som uppräknas och avses i 6 § i rehabiliteringslagen. Eftersom det inte är fråga om inkomstbortfall som drabbar rehabiliteringsklienten själv under rehabiliteringstiden, kan yrkandet inte heller behandlas med stöd av 8 § i rehabiliteringslagen. Försäkringsbolaget ansåg att A:s yrkande bör behandlas utgående från 5 kap. 2 § i skadeståndslagen. Frågan gäller huruvida yrkandet handlar om en i lagen avsedd annan nödvändig utgift som orsakats av skadan. Som annan nödvändig utgift kan ersättas t.ex. nödvändiga och behövliga kostnader för anlitande av utomstående hjälp att sköta hemmet. Dessa kan vara bl.a. extra kostnader för hjälp att sköta barn. Enligt försäkringsbolagets uppfattning handlar barnafaderns eventuella inkomstbortfall om en sådan extra kostnad som trafikskadan orsakat.

Nämnden konstaterade att bestämmelser om ersättning för rehabilitering i samband med trafikskador som omfattas av trafikförsäkringslagen finns i lagen om rehabilitering som ersätts enligt trafikförsäkringslagen (626/1991), alltså den så kallade rehabiliteringslagen. Skadeståndslagen gäller i och för sig också kostnader och bortfall som orsakas av eventuell rehabilitering. Att skadeståndslagen innehåller lämpliga bestämmelser betyder ändå inte att den ska tillämpas. Rehabiliteringslagen är en speciallag i förhållande till skadeståndslagen. Det betyder dels att rehabiliteringsfrågor vid trafikskador som omfattas av trafikförsäkringslagen granskas utgående från rehabiliteringslagen, dels att rehabiliteringsfrågor i samband med trafikskador inte kan granskas utgående från skadeståndslagen, som är en allmän lag i förhållande till rehabiliteringslagen. Däremot kan rehabiliteringsfrågor granskas med stöd av skadeståndslagen i någon annan rättsmiljö än den som gäller trafikskador som omfattas av trafikförsäkringslagen. Det är inte heller fråga om en sådan situation där den allmänna lagen (skadeståndslagen) tillämpas därför att speciallagen (rehabiliteringslagen) inte innehåller bestämmelser om saken. Rehabiliteringslagen reglerar uttryckligen sådan rehabilitering som ersätts med stöd av trafikförsäkringslagen. Försäkringsbolaget har granskat ärendet med utgångspunkt i 6 och 8 § i rehabiliteringslagen och kommit fram till att ersättning inte kan betalas. Försäkringsbolaget kan inte förändra ärendets faktiska natur genom att välja huruvida den meddelar beslutet med stöd av trafikförsäkringslagen eller rehabiliteringslagen (forum shopping). Den tillämpliga lagen bestäms på basis av ärendets faktiska natur, och vid trafikskador som omfattas av trafikförsäkringslagen tillämpas rehabiliteringslagen på rehabiliteringsärenden. En annan sak är att om rehabiliteringslagen inte ger ett direkt svar på en ersättningsfråga som hänför sig till rehabilitering kan försäkringsbolaget eller en annan instans som avgör ärendet granska ärendet med utgångspunkt i andra rättskällor än enbart lag. Då kan t.ex. skadeståndslagen ha tolknings- eller analogieffekter med avseende på skadeståndslagen. Det är alltså inte fråga om en lagvalssituation utan om en lagtolkningssituation.

Nämnden har av hävd ansett att den inte är behörig att yttra sig i ärenden som omfattas av lagen om rehabilitering som ersätts enligt trafikförsäkringslagen (626/1991). Eftersom det aktuella ärendet handlar om ett yrkande som hänför sig till anstaltsrehabilitering och ärendet enligt nämndens uppfattning ska avgöras med stöd av rehabiliteringslagen, upprepar nämnden sin tidigare ståndpunkt att den inte anser sig kunna ge ett utlåtande. Ändring i ärenden som omfattas av rehabiliteringslagen får sökas hos försäkringsdomstolen.

Nämnden var enig.