Normit ja ohjeet 2021

Beaktande av ålderspensionsåldern i samband med ersättningar för inkomstförlust

En arbetspensionsreform trädde i kraft 1.1.2005. Genom den blev det möjligt att gå i pension vid 63-68 års ålder, vilket betyder att ingen allmän ålder för ålderspension längre finns. Med anledning av denna reform har nämnden utfärdat tillämpningsanvisning 11/2004, som gäller åldern för ålderspension och ersättningsbeloppet i fall av fortgående ersättning för inkomstförlust och förlust av underhåll. Bestämmelser om de index som skall tillämpas fr.o.m. 1.1.2006 ingår i en lag om detta.

Det har varit vedertaget att i ersättningspraxis för trafikskador anse att åldern för ålderspension är 65 år, om ingen annan pensionsålder har visats. Denna praxis baserar sig på instruktioner som trafikskadenämnden har utfärdat tidigare och är förenlig med den pensionsålder som anges i5:2 b § 4 punkten i skadeståndslagen.

Nämnden anseratt det är motiverat att i regel betrakta 65 år som ålder för ålderspension i fråga om fortgående ersättningar för inkomstförlust som betalas till följd av bestående arbetsoförmåga, om det inte i det enskilda fallet har visats någon anledning att tillämpa en annan ålder för ålderspension.

Pensionsbeloppet efter att åldern för ålderspension uppnåtts anses i de fall som följer huvudregeln utgöra 60 % av personens årliga arbetsinkomst.

I sådana fall där den skadelidandes pensionsålder avviker från huvudregeln används denna individuella ålder som pensionsålder vid utbetalningen av ersättning för inkomstförlust. 

Ett undantag från huvudregeln om ålder för ålderspension kan göras, om den skadelidande arbetade efter fyllda 65 år eller om arrangemang avseende detta hade vidtagits före trafikskadan. Åldern för ålderspension anses då vara 68 år, ifall ingen utredning om någon annan ålder för ålderspension finns.  En avvikande pensionsålder kan tillämpas också om den skadade arbetade inom ett sådant yrke där åldern för ålderspension avviker från huvudregeln.