Normit ja ohjeet 2021

INVERKAN SOMDEN SKADELIDANDES MEDVÅLLANDE HAR PÅ ERSÄTTNINGARNA

Den inverkan som en motorfordonsförares medvållande har på ersättningarna för motorfordonsförarens personskador

Oaktsamhet och uppsåtlighet

Om den skadade har vållat trafikskadan genom oaktsamhet som kan anses vara grov, kan ersättningen sänkas med 1/3-1/1.

Om skadan har orsakats uppsåtligen betalas ersättning endast till den del övriga omständigheter har bidragit till skadans uppkomst. I princip betalas således inte ersättning. På basis av en prövning som görs från fall till fall är det dock möjligt att betala ersättning, om skadan delvis har haft någon annan orsak än den skadelidandes eget klandervärda förfarande. 

Om den som uppsåtligen eller genom grov oaktsamhet har tillfogat sig en personskada var i avsaknad av förståndets bruk när gärningen begicks betalas ersättningarna dock till fullt belopp.

Det som här sägs gäller både eventuella ersättningar som skall betalas till den skadelidande och kostnadsersättningar och ersättningar för förlust av underhåll (familjepension) som skall betalas med anledning av dödsfall.

Nyttjande av alkohol och andra rusmedel

Om den som framfört ett motorfordon var påverkad av akohol eller något annat rusmedel eller under gemensam påverkan av alkohol och något annat rusmedel när skadan inträffade och denna påverkan haft ett orsakssamband med skadan, skall ersättningarna för hans eller hennes personskador sänkas eller förvägras.

1) ersättningen skall sänkas, om föraren konstateras ha 0,5- under 1,2 ‰ alkohol i blodet eller 0,22-under 0,53 mg alkohol per liter i sin utandningsluft

2) ersättning kan beviljas bara av särskilda skäl, om föraren konstateras ha minst 1,2 ‰ alkohol i blodet eller minst 0,53 mg alkohol per liter i sin utandningsluft.

Påverkan av rusmedel och gemensam påverkan av alkohol och andra rusmedel skall alltid bedömas från fall till fall genom att uppmärksamhet ägnas åt  bl.a. antalet ämnen som intagits och mängden av dem samt en på analysresultat baserad bedömning av ämnenas inverkan på personens förmåga att framföra motorfordonet.

Det som här sägs gäller både eventuella ersättningar som skall betalas till den skadelidande och kostnadsersättningar och ersättningar för förlust av underhåll (familjepension) som skall betalas med anledning av dödsfall.

Den inverkan på ersättningarna för personskador som olovligt ibruktagande av motorfordon har

Om skadan har orsakats när den skadelidande har befunnit sig i ett fordon som olovligen tagits i bruk och den skadelidande visste eller borde ha vetat att fordonet tagits i bruk olovligen, betalas den skadelidande ersättning från fordonets trafikförsäkring bara av särskilda skäl. Ersättning kan alltså inte betalas till en skadelidande som har tagit ett motorfordon i bruk olovligen. Inte heller bör till en passagerare som känt till hur det förhållit sig betalas ersättning för en personskada som han eller hon eventuellt har tillfogats.

Passageraren är skyldig att ta reda på om ett fordon har tagits i bruk olovligen eller ej. Det betyder att passageraren beroende på omständigheterna kring påbörjandet av körningen skall förvissa sig om att föraren har tillstånd att påbörja körningen. Normalt räcker det som utredning att passageraren frågar föraren om saken. Om drag som avviker från det normala anknyter till påbörjandet av körningen, så att det t.ex.är fråga om att inbrott görs i fordonet eller att fordonet startas utan egna nycklar kan passageraren inte med fog hävda att han eller hon varit ovetande om det olovliga ibruktagandet. 

Ett särskilt skäl kan vara t.ex. en omständighet som i det aktuella fallet leder till att det blir avsevärt mindre klandervärt än vanligt att påbörja körningen av ett fodon som olovligen tagits i bruk.

I fråga om ett eventuellt särskilt skäl och passagerarens medvetenhet skall frågan avgöras på basis av prövning i varje enskilt fall genom att alla omständigheter och förhållanden som hänför sig till fallet beaktas.

Inverkan av passagerarens medvållande på ersättningarna för dennes personskador

Högsta domstolen har gett ett prejudikat (HD:2005:145) i den fråga som nämns i rubriken. I beslutet handlade det om tillämpning av direktiven om trafikförsäkring i ett ärende som gällde rätten till ersättning för passagerarna i en bil som hade körts av en berusad person. Den dom som HD gett baserar sig på Europeiska gemenskapernas domstols ståndpunkt i ärendet.

Förarens berusningstillstånd med därav följande förhöjd skaderisk har inte ensamt en sådan betydelse att det på grundval av det är möjligt att begränsa rätten till ersättning för personskada från trafikförsäkringen för personer som blivit passagerare frivilligt och i medvetenhet om förarens tillstånd.

I det fall som HD-domen (HD:2005:145) gällde ingick inte faktorer på basis av vilka passagerarnas rätt till ersättning för sina personskador skulle ha kunnat begränsas.

Trafikskadenämndens tillämpningspraxis preciseras via de enskilda utlåtandeärenden som behandlas i nämnden. I sin utlåtandepraxis beaktar nämnden de principer som framgår av domen HD:2005:145 och av eventuell senare rättspraxis.

Se även nämndens utlåtande lv 06/734.

Anhållan om utlåtande i frågor som gäller medvållande

Enligt 6 § i lagen om trafikskadenämnden skall försäkringsanstalten begära nämndens utlåtande i en fråga som gäller fortlöpande ersättning innan ersättningsärendet avgörs. Likaså skall utlåtande begäras i fråga om ersättningar för bestående men och sveda och värk samt annat övergående men, om skadan är svår. Trafikskadenämnden tolkar bestämmelsen i 6 § så, att i fall som enligt lag skall underställas nämnden skall hela skadeärendet för alla skadeståndsposters och eventuella förfrågors del prövas av nämnden. Således skall också frågan om den skadelidandes eventuella medvållande i fall av detta slag underställas nämnden för prövning. 

Allmänna instruktioner angående tillämpning av reglerna för minskning på grund av medvållande

Trafikskadenämndens möte

nr 14/24. 4. 1964 1 § i protokollet

nr 64/ 2. 12. 1971 2 § i protokollet

nr 19/13. 4. 1977 1 § i protokollet

nr 80/21. 12. 1979 1 § i protokollet

nr 42/ 7. 9. 1994 1 § i protokollet

nr 1/2006 tillämpningsanvisning 3.2.2006