Julkaistut lausunnot

Vanhemmat lausunnot

Julkaistut lausunnot

BESTÅENDE MEN (SkadeståndsL 5:2 § och 2 c § 2 mom.)

Ersättningen för bestående men betalas i regel som en engångsersättning (5:7 § i skadeståndslagen). Ersättningen för bestående men kan dock betalas som fortlöpande ersättning i invaliditetsklass 20, när det är fråga omen skadad person som är bestående medvetslös eller en åldring som på grund av en svår hjärnskada varaktigt vårdas på anstalt(trafikskadenämndens cirkulär nr 14/1999). Utöver detta kan ersättningen betalas som fortlöpande till en person sompå grund av en svår hjärnskada varaktigt vårdas på anstalt och vars kommunikations- och rörelseförmåga har begränsats höggradigt och bestående.

Grundersättningens storlek

Skadorna grupperas utgående från sin svårighetsgrad i 20 invaliditetsklasser som är desamma som i den lagstadgade olycksfallsförsäkringen [18 a § i lagen om olycksfallsförsäkring (526/1981)]. Då skadan inträffat före 1.1.2010, baserar sig inledningen i invaliditetsklasser på social- och hälsovårdsministeriets beslut (1012/1986) och då skadan inträffat 1.1.2010 eller efter det, på social- och hälsovårdsministeriets förordning (1649/2009). Trafikskadenämnden fastställer de gällande grundersättningarna för bestående men enligt invaliditetsklass.

Bestående men kan ersättas även om funktionsnedsättningen inte når upp till invaliditetsklass 2 enligt invaliditetsklassificeringen (trafikskadenämndens tillämpningsanvisning 5/2003).

Invaliditetsklassificeringen tillämpas inte i sådana fall där skadan efterlämnar ärr som åsamkar bestående kosmetiskt men, men inte något funktionellt men. Då betalas ersättning för bestående kosmetiskt men.

Haltande gång och uppseendeväckande upprepade tvångsrörelser i extremiteterna bör beaktas när ersättningen för bestående men bestäms.

Tabell över grundersättningens belopp i de olika invaliditetsklasserna

Invalidtetsklass

Ersättning till ung person

(under 18 år)

Grundersättning

 (18 år fyllda)

20

62 250 €124 500 €

19

55 195 €110 390 €

18

48 555 €97 110 €

17

42 330 €84 660€

16

36 520 €73 040 €

15

31 125 €62 250 €

14

29 050 €58 100 €

13

26 975 €53 950 €

12

24 900 €49 800 €

11

22 825 €45 650 €

10

20 750 €41 500 €

9

18 675 €37 350 €

8

16 600 €33 200 €

7

14 525 €29 050 €

6

12 450 €24 900 €

5

10 375 €20 750 €

4

8 300 €16 600 €

3

6 225 €12 450 €

2

4 150 €8 300 €

1

2 075 €4 150 €

Om de skador som föranlett utbetalning av ersättning för bestående men har förvärrats i väsentlig grad, kan ersättningsbeloppet höjas så att det motsvarar den nya invaliditetsklassen. Om den nya invaliditetsklassen efter det att skadorna förvärrats är en eller flera invaliditetsklasser högre än den tidigare, skall ersättning för bestående men utbetalas med ett belopp som motsvarar höjningen av invaliditetsklassen.

Om ersättningen har fastställts och utbetalts enligt tidigare grunder och man konstaterar att skadan har förvärrats väsentligen definieras invaliditetsgraden efter övergången till invaliditetsklassystemet som en invaliditetsklass. Från ersättningen enligt invaliditetsklass avdras det tidigare utbetalda förskottet till nominellt belopp.

I fråga om invaliditetsgrader som fastställts före 1.1.1982 motsvarar 5 % en invaliditetsklass. När tilläggsersättning räknas ut omvandlas en ersättning som följer invaliditetsgrader och som tidigare betalats i procent till ersättning som är förenlig med invaliditetsklasserna, och den avdras från den slutliga ersättningen i form av normenlig ersättning vid utbetalningstidpunkten.

Vid handläggningen av ersättningar gäller det att lägga märke till att mellan invaliditetsklasserna 15-20 är skillnaderna mellan på varandra följande invaliditetsklasser inte jämnstora.

Inverkan av den skadades ålder

Trafikskadan har inträffat före 1.1.2006

När ersättning för bestående men bestäms i sådana fall där den till invalidisering ledande trafikskadan har inträffat före 1.1.2006, beaktas som åldersfaktor den skadelidandes ålder vid skadetillfället.

Exempel 1:

År 2003 har ersättning utbetalts till en 42-årig person enligt invaliditetsklass 3. Skadan förvärras år 2021 och motsvarar då invaliditetsklass 4.

Ersättning:

Den ersättning som utbetalas motsvarar höjningen av invaliditetsklassen med en klass

4 150 € - [(42 – 18) / 100] x 4 150 = 3 154 €

Exempel 2:

År 2003 har ersättning utbetalts till en 42-årig person enligt invaliditetsklass 15. Skadan förvärras år 2021 och motsvarar då invaliditetsklass 16.

Ersättning inv. klass 16 – inv.klass 15:

Inv.klass 16: 73 040 € - [(42 – 18)  / 100] x 73 040 = 55 510,40 €

Inv.klass 15: 62 250 € - [(42 – 18)  / 100] x 62 250 = 47 310 €

55 510,40 € - 47 310 € = 8 200,40 €

Trafikskadan har inträffat 1.1.2006 eller senare

Vid skador som inträffar 1.1.2006 eller senare beaktas i ersättningen för bestående men inte det men som den skadelidande har åsamkats innan hälsotillståndet har stabiliserats. I typiska fall stabiliseras hälsotillståndet inom ett år från skadans uppkomst. På grund av detta beaktas den skadelidandes ålder vid skadetidpunkten ökad med ett år när ersättningen för bestående men bestäms.

Exempel:

Den skadelidande är 55 år och invaliditetsklassen 5.

Kalkylmässig ålder 56 år (55+1).

Ersättning:

20 750 € - [(55+1 - 18) / 100] x 20 750 € = 12 865 €

När ersättningen för bestående men justeras på grund av väsentlig förvärrning i fråga om skador som uppkommit 1.1.2006 och senare beaktas den skadelidandes ålder vid det tillfälle då förvärrningen konstaterats.

Ersättning till ung person

Trafikskadan har inträffat före 1.1.2006

När den skadade är under 18 år vid skadetillfället bestäms ersättningen för bestående lyte och men till en början som ersättning till ung person så, att den gäller tiden fram till 18 års ålder. Som ersättning utbetalas i enlighet med den skadades ålder vid skadetillfället ett belopp som erhålls då man multiplicerar grundersättningen med skillnaden mellan 18 år och det fulla antal år som den skadade fyllt vid skadetillfället och dividerar produkten med 18.

När ersättning till ung person har betalts och den skadade uppnår 18 års ålder bestäms den egentliga ersättningen för bestående lyte och men enligt grundbeloppet för personer som fyllt 18 år.

Exempel:

Ersättning till ung person, ålder 8 år 7 månader, invaliditetsklass 6.

Ersättning:

(18 – 8) x 12 450 € / 18 = 6 916,67 €

Trafikskadan har inträffat 1.1.2006 eller senare

När den skadade är under 17 år vid skadetillfället bestäms ersättningen för bestående men till en början som ersättning till ung person så, att den gäller tiden fram till 18 års ålder. Som ersättning utbetalas i enlighet med den skadades ålder vid skadetillfället ett belopp som erhålls då man multiplicerar grundersättningen med skillnaden mellan 18 år och det fulla antal år som den skadade fyllt vid skadetillfället ökat med ett år och dividerar produkten med 18.

När ersättning till ung person har betalts och den skadade uppnår 18 års ålder bestäms den egentliga ersättningen för bestående men enligt grundbeloppet för personer som fyllt 18 år.

Exempel:

Ersättning till ung person, den skadelidandes ålder 8 år 7 månader, invaliditetsklass 6.

Ersättning:

[18-(8+1)] x 12 450 € / 18 = 6 225 €

Den egentliga ersättningen

Trafikskadan har inträffat före 1.1.2006

Den egentliga ersättningen för bestående lyte och men beräknas utgående från grundersättningen för personer som fyllt 18 år. Ersättningen beräknas så att man

- för 18-65-åringar från grundersättningen avdrar 1 % för varje helt år med vilket den skadades ålder överstiger 18 år vid tidpunkten för skadan och

- för personer som fyllt 65 år från grundersättningen avdrar 47 % samt ytterligare 2 % för varje helt år med vilket den skadades ålder överstiger 65 år vid tidpunkten för skadan; efter 75 års ålder inverkar åldern inte längre minskande på ersättningen.

Exempel 1:

55-årig person, invaliditetsklass 5.

Ersättning:

20 750 € - [(55 - 18) / 100] x 20 750 € = 13 072,50 €

Exempel 2:

70-årig person, invaliditetsklass 8.

Ersättning:

33 200 € - [47+(2 x 5)] / 100 x 33 200 € = 14 276 €

Exempel 3:

82-årig person, invaliditetsklass 3.

Ersättning:

12 450 € - [47 + (2 x 10)]  / 100 x 12 450 € = 4 108,50 €

Trafikskadan har inträffat 1.1.2006 eller senare

Den egentliga ersättningen för bestående men beräknas kalkylmässigt utgående från grundbeloppet för personer som fyllt 18 (17+1) år. Ersättningen för bestående men i fråga om personer som skadats vid trafikskador som inträffat 1.1.2006 eller senare uträknas så, att som den skadelidandes ålder betraktas hans eller hennes ålder vid den tidpunkt då skadan inträffat ökad med ett år.

Kalkylmässigt avdras från grundersättningen för skadelidande som fyllt 18 (17+1)-65 (64+1) år 1 % för varje år som överstiger den kalkylmässiga åldern 18 (17+1) år. Om  tilläggsersättning betalas på grund av att menet förvärrats betraktas vid utbetalningen av ersättning som den skadelidandes ålder hans eller hennes ålder vid den tidpunkt då förvärrningen konstaterats.

Kalkylmässigt avdras från grundersättningen för skadelidande som fyllt 65 (64+1) år 47 % samt ytterligare 2 % för varje helt år med vilket den skadades ålder överstiger 65 år fram till 74 års ålder, varvid den skadelidandes kalkylmässiga ålder är 75 (74+1) år. Därefter inverkar åldern inte längre minskande på ersättningen. 

Exempel 1:

Den skadelidande är 55 år, invaliditetsklass 5.

Kalkylmässig ålder 56 år (55+1).

Ersättning:

20 750 € - [(55+1 - 18) / 100] x 20 750 € = 12 865 €

Exempel 2:

Personen var 70 år när trafikskadan inträffade, invaliditetsklass 8.

Kalkylmässig ålder 71 år (70+1).

Ersättning:

33 200 € - [47+(2 x 6)] / 100 x 33 200 € = 13 612 €

Exempel 3:

Den skadelidande är 74 år, invaliditetsklass 8.

Kalkylmässig ålder 75 år (74+1)

Ersättning:

33 200 € - [47+(2 x 10)] / 100 x 33 200 € = 10 956 €

Särskild försämring av den skadelidandes livskvalitet (SkadeståndsL 5:2 c § 2 mom.)

Särskild försämring av den skadelidandes livskvalitet är en grund för höjning av ersättningen som skall tillämpas snävt. Vanligen beaktas förlusten av och svårigheterna med de funktioner som är av betydelse med tanke på sedvanliga fritidssysselsättningar på ett adekvat sätt när ersättningen för bestående men bestäms på basis av personskadans art och svårighetsgrad.

Med livskvalitet avses de möjligheter som den skadelidande haratt leva ett fullvärdigt liv i enlighet med sina egna personliga vanor, förutsättningar och målsättningar. Ekonomiska värden avses alltså inte här.

Ersättningen skall på den grund som här avses höjas bara om personskadan i det förhandenvarande fallet försvagar den skadelidandes livskvalitet väsentligt mer än vad som i allmänhet är fallet när det gäller personer som tillfogats motsvarande personskador. Exempelvis kan vård på anstalt i sig inte anses utgöra en grund för utbetalning av en högre ersättning.

I ett enskilt fall kan en exceptionell förändring som till följd av personskadan sker i den skadelidandes livsform eller livsmiljö utgöra en grund för höjning av ersättningen för bestående men. Ersättning för särskild försämring av livskvaliteten kan betalas t.ex. nären person som aktivt utövat tävlingsidrott permanent förlorar sin rörelseförmåga eller när en mycket aktiv och målinriktad utövare av någon annan hobbyverksamhet till följd av en trafikskada har förlorat förutsättningarna att fortsätta med denna hobby. Förlusten av möjligheterna att utöva sedvanliga motionshobbyer eller motsvarande är inte en grund för höjning av ersättningen för bestående men.

Som en särskild försämring av livskvaliteten kan också betraktas den omständigheten att  den skadelidande sedan tidigare har lidit av en kroppsskada eller sjukdom och det bestående men som uppkommit genom trafikskadan försvårar dennes liv mer än vanligt. Som exempel kan nämnas en situation där en person med sensoriskt funktionshinder åsamkas också ett annat sensoriskt funktionshinder, helt eller delvis.

Ersättningen för bestående men kan höjas till följd av en särskild försämring av livskvaliteten. När ersättningsbeloppet övervägs kan man använda följande riktigivande koefficienter:

-Koefficienten är 1,1 om den skadelidande före skadan aktivt och målinriktat i en förening eller någon sammanslutning av annat slag ägnade sig åt hobbyverksamhet som åsyftade deltagande i tävlings-, utställnings- eller utgivningsverksamhet eller uppträdanden på nationell nivå och där han eller hon redan hade uppnått resultat eller om den skadelidandes livsform eller livsmiljö till följd av skadan genomgår en exceptionell förändring.

-Koefficienten är 1,3 om den skadelidandes i det föregående stycket avsedda verksamhet har varit internationell eller om den skadelidande redan före trafikskadan har saknat en extremitet och till följd av trafikskadan har förlorat också en annan extremitet.

-Koefficienten är 1,5 om den skadelidande redan före trafikskadan haft något sensoriskt funktionshinder och till följd av trafikskadan har åsamkats också ett annat sensoriskt funktionshinder, helt eller delvis.

När koefficienten fastställs skall man för hobbyns del beakta hur länge och hur aktivt den har utövats och vilka resultat som presterats, svårighetsgraden av samverkan av den tidigare kroppsskadan eller sjukdomen och den skada som tillfogats genom trafikskadan och, i fall där livsformen och livsmiljön förändrats, förändringens omfattning och eventuella gynnsamma verkningar.

De koefficienter som avses här kan inte tillämpas om verksamheten har varit yrkesmässig.

Yrkes- och hobbykoefficienter vid vissa skador

Yrkeskoefficient(skador som inträffat före 1.1.2001)

Normeringen av yrkeskoefficienten vid ersättning för bestående lyte och men har frångåtts 1.1.2001 med avseende på skador som inträffat efter 31.12.2000 (trafikskadenämndens cirkulär 21/2000).

Beroende på det hinder för utövande av yrke som skadan förorsakat kan den ersättning som uträknats på ovan nämnt sätt multipliceras med koefficienten 1,0-2,0 i enlighet med följande principer.

Om den skadade återgår till arbetslivet kan ersättningen höjas. Om den skadades yrke, befattning eller uppgift varav han eller hon fick sin huvudsakliga utkomst ändras efter skadan, bestäms förhöjningen i huvudsak i enlighet med den grupp till vilken det nya yrket eller arbetet eller den nya befattningen hänförs. För detta ändamål har yrken, arbeten och befattningar uppdelats i fyra (4) grupper på basis av den yrkesklassificering som statistikcentralen tillämpat vid bostads- och näringsundersökningen 1.1.1976.

Grupperna är följande:

I Högre befattningshavare och med dem jämförbara

II Lägre befattningshavare och med dem jämförbara

III Yrkeskunniga eller specialiserade arbetstagare

IV Icke yrkesutbildade eller ospecialiserade arbetstagare.

Med beaktande av det hinder som skadan medför i yrket väljs koefficienten i tabellen med en noggrannhet av 0,1. Om hindret är obetydligt är koefficienten 1,0. En förutsättning för förhöjningen är att den skadade kan arbeta i sitt nya yrke regelbundet under minst fem (5) år, innan han eller hon blir ålderspensionerad.

Tabell över koefficienterna

Ny yrkesgrupp

Gränsvärden för koefficienten

I

II

III

IV

1,1 - 1,2

-

-

-

1,2 - 1,3

1,1 - 1,2

-

-

1,4 - 1,7

1,2 - 1,4

1,1 - 1,2

-

1,8 - 2,0

1,4 - 1,7

1,2 - 1,3

1,1 - 1,2

 

I

II

III

IV

Tidigare yrkesgrupp

Vid valet av koefficient i tabellen kan man förutom gruppindelningen i synnerhet när gruppen inte ändras beakta den differens som föreligger mellan det tidigare och det nya yrket beträffande utbildning, det ansvar befattningen eller uppgiften medför osv. När det nya yrket hänförs till en högre grupp än det tidigare används koefficienten inte. Det faktum att det nya yrket medför byte av boningsort eller att den skadade som en följd av skadan blir förtidspensionerad medför inte heller i och för sig att en höjande koefficient bör tillämpas.

Hobbykoefficient(skador som inträffat före 1.1.2006)

I motsvarighet till de hinder som kroppsskadan orsakat den skadelidandes hobbyverksamhet kan ersättningsbeloppet för bestående lyte och men i fråga om skador som inträffat före 1.1.2006 höjas med koefficienten 1,1-1,5 enligt följande principer.

Som till ersättningshöjning berättigande hobbyverksamhet betraktas inte aktiviteter som hänför sig till normal fritidsverksamhet.

Hobbykoefficienten används när kroppsskadan hindrar en hobbyverksamhet som med avseende på sin regelbundenhet och art visar att den skadelidande är starkt engagerad i verksamheten. Som sådan kan betraktas idrott på föreningsnivå eller i annan målinriktad form eller annan verksamhet som personen utövat regelbundet i syfte att utveckla sig själv och som krävt handledning och träning.

Hobbykoefficienten används om kroppsskadan har gjort det helt omöjligt för personen att forsätta med sin hobbyverksamhet.

När koefficienten fastställs skall hänsyn tas till hobbyns art och den sannolika tid som utövandet hade kunnat fortgå, möjligheten att byta ut hobbyn mot en annan samt eventuella prestationer på tävlingsnivå.

Utgående från de hinder som kroppsskadan innebär för hobbyutövningen väljs koefficienten med en noggrannhet av 0,1. Om kroppskadan helt och hållet förhindrar deltagande i flera ovan beskrivna hobbyverksamheter betraktas detta som en höjande faktor, dock så att koefficienten sammanlagt kan vara högst 1,5.

Avrundning av ersättningen

En engångsersättning för bestående men avrundas inte. Denna instruktionen tillämpas på trafikskador som inträffats 1.1.2006 eller senare.

Förskottsersättningar och beaktande av dem vid utbetalningen av den slutliga ersättningen

I sådana fall där det är motiverat att betala en förskottsersättning för bestående men bör man specificera vilken invaliditetsklass ersättningen baserar sig på. Som slutlig ersättning betalas skillnaden mellan den invaliditetsklass som förskottsersättningen betalts enligt och den slutliga invaliditetsklassen enligt nivån för det år då den slutliga ersättningen betalas. Om förskottsersättningen inte har betalts på basis av en invaliditetsklass skall den avdras till nominellt belopp när den slutliga ersättningen betalas 1.1.2006 eller senare.

Exempel 1:

År 2003 har ersättning utbetalts till en 42-årig person enligt invaliditetsklass 3. Skadan förvärras år 2021 och motsvarar invaliditetsklass 4.

Ersättning:

Den ersättning som utbetalas motsvarar höjningen av invaliditetsklassen med en klass

4 150 € - [(42 – 18) / 100] x 4 150 = 3 154 €

Exempel 2:

År 2003 har ersättning utbetalts till en 42-årig person enligt invaliditetsklass 15. Skadan förvärras år 2021 och motsvarar invaliditetsklass 16.

Ersättning inv.klass 16 - inv.klass 15:

Inv.klass 16: 73 040 € - [(42 – 18)  / 100] x 73 040 = 55 510,40 €

Inv.klass 15: 62 250 € - [(42 – 18)  / 100] x 62 250 = 47 310 €

55 510,40 € - 47 310 € = 8 200,40 €

Olycksfallsförsäkringsbolagets regressrätt beträffande ersättning för bestående men

Olycksfallsförsäkringsbolaget har beträffande den menersättning det betalt regressrätt till ersättning för bestående lyte och men som betalts från trafikförsäkringen, eftersom dessa ersättningsslag motsvarar varandra och syftet med dem är att kompensera allmänt men som tillfogats genom en skada.