Julkaistut lausunnot

Vanhemmat lausunnot

Julkaistut lausunnot

Användning i trafik. Ersättningsbarhet.

LV 15/268

Nämndens plenum 22.4.2016

UPPGIFTER OM HÄNDELSEFÖRLOPPET

En arbetstagare lösgjorde en tilläggsplåt till ett larvbandsmonterat mobilt krossverk och föll då ner från krossverket. Skadan inträffade på en arbetsplats efter avslutat krossningsarbete, medan krossverket höll på att förberedas för borttransport med lavettbil. 

Försäkringsbolaget X hade betalat ersättningar för skadan med stöd av den lagstadgade olycksfallsförsäkringen. Enligt bolagets uppfattning var det fråga om en skada som berodde på att ett fordon som var befriat från försäkringsskyldigheten hade använts i trafik. Enligt 10 a § i trafikförsäkringslagen ska staten svara för sådana skador, därför framställde bolaget återvinningsanspråk mot Statskontoret. Statskontoret har meddelat att det med stöd av 2 § 2 punkten och 5 § 1 punkten i trafikförsäkringslagen inte ersätter den inträffade personskadan.

ANHÅLLAN OM UTLÅTANDE

Försäkringsbolaget X anhöll om ett utlåtande angående tillämpning av de ovannämnda bestämmelserna. X ansåg att transferkörning av ett krossverk på en arbetsplats är liktydigt med användning av fordonet i trafik och inte kan anses vara sådan verksamhet som avses i begränsningsbestämmelsen i 2 § 2 punkten i trafikförsäkringslagen. Krossningsarbetet, som i och för sig är att betrakta som en väsentligen annan verksamhet än person- eller godsbefordran, hade redan avslutats, och i den åtgärd som resulterade i olycksfallet var det fråga om att förbereda krossverket för transferkörning. X hänvisade till nämndens tidigare utlåtandepraxis.

Angående 5 § 1 punkten i trafikförsäkringslagen hänvisade X till nämndens tidigare utlåtanden där det har ansetts att bestämmelsen om att en skada inte ersätts om den drabbat en person som deltagit i arbete inte lämpar sig för situationer där syftet med arbetet är att ett motorfordon ska fås i trafikerbart skick och sättas i gång. Riskerna i samband med användning i trafik har ansetts kunna realiseras också när fordonet står stilla, om åtgärden har ett direkt samband med att fordonet sätts i gång eller parkeras. I det aktuella fallet inträffade skadan när krossverket höll på att förberedas för landsvägstransport. Avsikten med att lösgöra plåtarna var att krossverket skulle sättas i ett sådant skick att det skulle kunna förflyttas på arbetsplatsen till ett ställe dit transportfordonet senare skulle anlända. Det var meningen att krossverket skulle köras upp på transportlavetten för egen maskin.

STATSKONTORETS BEMÖTANDE

Statskontoret ansåg i sitt bemötande att skadan på det sätt som avses i 2 § 2 punkten i trafikförsäkringslagen hade inträffat på en utanför trafiklederna befintlig plats. Skadeplatsen var en arbetsplats och en krossningsstation där utomstående fordon inte rörde sig. Efterkrossverket var inte heller i trafik på det sätt som avses i trafikförsäkringslagen. Det hade använts för ett väsentligen annat ändamål än person- eller godsbefordran. Den skadelidande utförde ett synnerligen riskfyllt arbete där fallrisken var stor. Det var inte tillåtet att utföra arbetet på egen hand, i stället skulle arbetet utföras i par. Statskontoret ansåg att arbete av det här slaget är en risk som inte ingår i normal trafik och därför inte ska ersättas enligt trafikförsäkringslagen.

Statskontoret ansåg att skadan inte heller bör ersättas med stöd av 5 § 1 punkten i trafikförsäkringslagen, eftersom den inträffade medan krossverket stod stilla och i anslutning till en arbetsprestation drabbade en person som utförde sådant arbete som avses här. Tilläggsplåten behövs vid krossningsarbetet och lösgöringen av den är enligt Statskontorets uppfattning ett led i arbetsprestationen, dvs. arbetets slutskede när krossverket förbereds för transport.

UTTALANDE AV DEN SOM ANHÅLLIT OM UTLÅTANDE

X konstaterade i ett uttalande att den omständigheten att ett motorfordon som är befriat från försäkringsskyldigheten förbereds för transferkörning enligt bolagets uppfattning bör betraktas som användning av fordonet i trafik på samma sätt som förberedandet av ett registrerat fordon innan fordonet körs på allmän väg. X ansåg att fallet bör jämställas med t.ex. fall där man under pågående körning har börjat byta ett däck på grund av punktering och den som varit i färd med att byta däcket har skadats för att domkraften har gett vika.

NÄMNDENS UTLÅTANDE

I 10 a § 1 mom. (742/2007) i trafikförsäkringslagen föreskrivs det att om en trafikskada som inträffat i Finland har orsakats av ett motorfordon som är normalt hemmahörande i Finland och för vilket det inte finns någon föreskriven skyldighet att teckna trafikförsäkring, svarar staten för skadan som om trafikförsäkring meddelats av staten.

Anhållan om utlåtande gäller alltså en situation som avses i den i föregående stycke refererade bestämmelsen, som trädde i kraft den 4 juli 2007. Skadan orsakades av ett motorfordon som inte omfattas av skyldigheten att teckna trafikförsäkring (en arbetsmaskin vars konstruktiva hastighet är under 15 km/h).

Frågan gäller för det första huruvida skadan orsakades av användning av motorfordonet i trafik. Om så är fallet gäller frågan huruvida de ersättningar som ska betalas till följd av personskadan kan sänkas eller förvägras med stöd av 5 § 1 mom., 7 § 1 mom. eller 7 § 6 mom. i trafikförsäkringslagen.

Enligt 1 § 1 mom. i trafikförsäkringslagen (279/1959) ersätts person- och egendomsskada som åsamkats i följd av motorfordons användning i trafik, nedan kallad trafikskada, enligt denna lag från den trafikförsäkring som meddelats för fordonet. Enligt lagens 4 § betalas ersättning för trafikskada, om inte något annat föreskrivs nedan, från motorfordonets trafikförsäkring, vare sig någon är personligen skadeståndsskyldig på grund av fordonets användning i trafik eller ej.

Skador som följer av användningen av motorfordon i trafik ersätts enligt 4 § i trafikförsäkringslagen i enlighet med principen om objektivt ansvar, dvs. strikt ansvar. Betalningen av ersättning förutsätter emellertid att skadan har uppkommit i följd av motorfordonets användning i trafik. I trafikförsäkringslagen definieras det inte i hurdana fall det är fråga om användning i trafik.

Med motorfordons användning i trafik avses all sådan användning av ett fordon som är utmärkande för att fordonet används för det ändamål som det har tillverkats för. Ett fordon är i trafik i den bemärkelse som avses i trafikförsäkringslagen för det första när det används för transport av personer eller gods på eller utanför väg. Användningen i trafik förutsätter enligt vedertagen ersättningspraxis inte att fordonet varit i rörelse när skadan inträffade. Det kan bli aktuellt att ersätta en skada från trafikförsäkringen, även om fordonet stått stilla när skadan inträffade (HD 1990:159). Också skador som inträffar i samband med att ett fordon lastas eller lossas har i princip uppkommit i följd av fordonets användning i trafik. Skador har ansetts uppkomma i följd av användning i trafik också när de har inträffat i samband med instigning i eller urstigning ur fordonet.

Ett motorfordon kan i och för sig vara delaktigt i en skada, men skadan har kunnat inträffa till följd av en sådan form eller ett sådant sätt för användning av motorfordonet eller en sådan egenskap hos motorfordonet att skadan inte kan anses ha uppkommit i följd av användning i trafik i trafikförsäkringslagens bemärkelse. Trafikförsäkringssystemet har skapats för att täcka skadesituationer som orsakas av s.k. trafikrisk. Det avgörande är huruvida risken är sedvanlig och typisk för användning av motorfordonet i trafik eller främmande för den och så avlägsen att den inte längre kan anses höra ihop med användningen i trafik. Utgångspunkten måste anses vara att skadan har uppkommit med nära anknytning till motorfordonets rörelse eller placering eller någon annan därmed sammanhörande s.k. allmänfarlig egenskap som anknyter till användning i trafik.

I trafikskadenämndens ersättningspraxis har det ansetts att skadan orsakats av motorfordons användning i trafik bl.a. när föraren har skadat sig när hen före starten har lyft bort ett toppkapell som funnits ovanpå bilen, avlägsnat snö från bilfönstren, för att resan ska kunna fortgå har bytt ett däck som drabbats av punktering under körningen, eller monterat en bilbarnstol. Gemensamt för de här fallen är att den åtgärd som medfört skadan haft ett nära och direkt samband med igångsättandet av bilen. I ersättningspraxis har det därför förutsatts att avsikten har varit att köra iväg med bilen omedelbart efter åtgärden.

Det fordon som det nu är fråga om är arbetsmaskinen Lokotrack LT300GP, ett larvbandsmonterat mobilt krossverk som är avsett för krossning av stenmaterial. När krossverket ska utföra krossningsarbete förses det manuellt med tilläggsplåtar. Tilläggsplåtarna avlägsnas efter avslutat krossningsarbete, när krossverket förbereds för transport till ett annat ställe. Det larvburna mobila krossverket radiostyrs från utsidan. Enligt nämndens uppfattning transporteras fordonet utan vare sig personer eller gods.

Enligt utredningen hade det krossningsarbete som krossverket utfört avslutats före skadetidpunkten. Vid skadetidpunkten höll man på att göra krossverket redo för transport, vilket enligt den uppfattning som nämnden fått på basis av handlingarna innebär att krossverket försätts i ett sådant skick att det kan transporteras bort från arbetsplatsen med en lavettbil. Lösgöringen av sidoplåtarna anknyter eventuellt också till förflyttning av krossverket, men åtminstone till borttransporten med lavettbil från arbetsplatsen. Sidoplåtarna monteras och lösgörs av dem som sköter krossverket. Däremot sköter lavettbilsföraren förflyttningen av krossverket med maskinkraft.  

Skadan inträffade i en situation där den lavettbil som skulle sköta bortförseln av krossverket ännu inte hade anlänt till arbetsplatsen. Den arbetstagare som lösgjorde tilläggsplåten hade inte för avsikt att omedelbart börja förflytta fordonet eftersom ”körningen” av det sköts av lavettbilsföraren. Skadan inträffade inte vid transferkörning. Ingen utredning om när transferkörningen var avsedd att utföras har lagts fram. Enligt den utredning som ingår i handlingarna hänför sig lösgöringen av tilläggsplåtarna till uppgiften att försätta krossverket i ett sådant skick att det kan transporteras utanför arbetsplatsen på en lavettbil. 

Enligt nämndens uppfattning har lösgöringen av tilläggsplåtarna inte hänfört sig omedelbart till igångsättandet av fordonet, alltså transferkörningen, på ett sådant sätt att skadan skulle ha uppkommit med tillräckligt nära anknytning till motorfordonets rörelse eller placering eller någon annan därmed sammanhörande s.k. allmänfarlig egenskap som anknyter till användning i trafik. Det har varit fråga om en åtgärd som utförs i samband med att krossningsarbetet avslutas, och den därtill anknytande skaderisken är inte av trafikrelaterad typ. Lösgöringen av tilläggsplåten har hört ihop med uppgiften att sätta fordonet i det skick som krävs för att det ska kunna transporteras bort i ett senare skede.

Personskadan i fråga uppkom inte på det sätt som förutsätts i 1 § I trafikförsäkringslagen i följd av motorfordonets användning i trafik, och nämnden rekommenderar därmed inte att skadan ersätts från trafikförsäkringen.

Nämnden var enig.