Julkaistut lausunnot

Vanhemmat lausunnot

Julkaistut lausunnot

Ersättningsbarhet. Vissa sakskador som inte ersätts.

LV 19/676

Nämndens plenum 25.9.2020

I fallet var det fråga om huruvida innehav av aktier i ett bostadsaktiebolag medför en sådan besittningsrätt till en av bostadsaktiebolaget ägd radhuslägenhet och dess ytterväggar att den på det sätt som avses i 40 § 2 mom. i trafikförsäkringslagen kan anses vara egendom som fordonets ägare/förare annars innehar. Om detta ansågs vara fallet skulle de skador på bostadens yttervägg som uppkommit på det sätt som angetts i beskrivningen av händelseförloppet inte ersättas från trafikförsäkringen. Nämnden ansåg att begränsningsvillkoret i 40 § 2 mom. i trafikförsäkringslagen inte kunde tillämpas på detta fall. Därmed skulle skadorna på den av bostadsaktiebolaget ägda radhusbostadens yttervägg och på väggstommen ersättas från trafikförsäkringen för det fordon som aktieägaren körde/ägde.

UPPGIFTER OM HÄNDELSEFÖRLOPPET

När X körde in sitt fordon på en parkeringsplats framför en radhusbostad kolliderade hen i låg hastighet med byggnadens tegelvägg på det ställe där radhusbostaden fanns, varvid skador uppkom. De aktier som berättigade till innehav av radhusbostaden i fråga ägdes av X, och hen bodde i bostaden.

Försäkringsbolaget konstaterade att skadan hade drabbat den del av radhuset som utgjorde en bostad som var i fordonsförarens/ägarens bruk. Försäkringstagaren ägde de aktiebrev som berättigade till innehav av bostaden och bodde i bostaden i fråga. Rätten att besitta en fastighetsdel på grundval av innehav av aktier i ett bostadsaktiebolag är sådan i 40 § i trafikförsäkringslagen avsedd egendom som annars innehas. Försäkringsbolaget ersatte därmed inte skadan på denna fastighetsdel från den trafikförsäkring som hade tecknats för fordonet.

Bostadsaktiebolaget anhöll om ett utlåtande av trafikskadenämnden och ansåg att skadorna på byggnadens vägg skulle ersättas från trafikförsäkringen.

NÄMNDENS UTLÅTANDE

Enligt 40 § i den gällande trafikförsäkringslagen (460/2016) ersätts från ett fordons försäkring inte skada som drabbar det fordonet eller ett till det fordonet fast kopplat annat fordon eller egendom som fanns i dessa fordon. I 2 mom. i samma paragraf föreskrivs det att från fordonets försäkring ersätts inte heller skada på annan egendom som fordonets ägare, innehavare eller förare äger eller annars innehar och som inte fanns i fordonen.

Uttrycket ”eller annars innehar” fanns inte i 5 § 1 mom. 4 punkten (361/1993) i trafikförsäkringslagen sådan paragrafen lydde före den nuvarande lagens ikraftträdande och inte heller i 5 § 1 mom. i dess ursprungliga lydelse (279/1959). Enligt bestämmelserna ersattes en skada från motorfordonets trafikförsäkring inte om den drabbat egendom som funnits i motorfordonet eller fordonsägarens eller fordonsförarens övriga egendom. Enligt förarbetena till den gällande lagen (RP 123/2015 rd, s. 86) är avsikten inte att ändra det nuvarande rättsläget.

I lagens förarbeten konstateras ytterligare att syftet med trafikförsäkringen är att ersätta skador som användningen av ett fordon orsakar andra, och att egendom som tillhör fordonets ägare eller innehavare eller egendom som dessa har i sin besittning inte kan ersättas från försäkringen för fordonet i fråga  (s. 82). Samma tanke kan utläsas också ur förarbetena till den tidigare lagen (RP 68/1958 rd, s. 4), där det konstateras att i fråga om egendomsskador talar de sociala synpunkterna inte för att ägaren och föraren ska erhålla samma ställning som övriga skadelidande har. Det överläts åt fordonets förare att avgöra ”huruvida han önskar taga försäkring för ifrågavarande skaderisk eller själv står för den och samtidigt besparar sig tämligen betungande vagnskadeförsäkringspremier”.

I samband med motiveringen till 40 § 2 mom. (s. 82) nämns av föraren ägd fast eller lös egendom såsom garage som exempel på situationer där ersättning inte ska betalas från fordonets trafikförsäkring. Sådan egendom ska jämställas med fordonsägarens egendom, enligt propositionen. Enligt nämndens uppfattning har syftet med exemplet varit att understryka att föraren och ägaren är i jämlik ställning i situationer där ersättning inte betalas. Avsikten har inte varit att utesluta ur bestämmelsens tillämpningsområde situationer där föraren har ett garage i sin besittning men inte äger det.

Genom bestämmelsen utesluts alltså på det beskrivna sättet rätten att få ersättning inte bara för egendom som fordonets ägare, innehavare eller förare äger utan också för egendom som dessa besitter eller annars innehar. Varken i lagen eller i dess förarbeten sägs det desto mer om vad begreppet ”innehav” innebär. Begreppets innebörd kan variera bl.a. beroende på föremålet och grunden för innehavet. I allmänhet avses med innehav dock att rätten att bestämma över ett löst eller fast föremål eller en rättighet är sådan att utomstående kan uppfatta den. Ofta tar sig innehavet uttryck i att föremålet i fråga används, sköts, förvaras eller förvaltas på något annat sätt av innehavaren. Innehav innebär ett faktiskt maktförhållande i relation till ett föremål.  

I det publicerade utlåtandet LV 18/1386 behandlade trafikskadenämnden tillämpligheten för 40 § 2 mom. i trafikförsäkringslagen i en situation där en person som innehade en lägenhet i ett bostadsaktiebolag körde ett fordon så att det uppstod skador på ett garage som bostadsaktiebolaget ägde och som hen hade besittningsrätt till via sitt innehav av aktier som gav besittningsrätt till en lägenhet och som var i hens besittning. Nämnden ansåg att den av aktieinnehav i bostadsaktiebolag medförda besittningsrätten innebär sådan faktisk beslutanderätt avseende en fastighetsdel att fastighetsdelen är i 40 § 2 mom. i trafikförsäkringslagen avsedd annan egendom som innehas. Nämnden ansåg att begränsningsvillkoret i 40 § 2 mom. i trafikförsäkringslagen lämpade sig för det fallet. Därmed skulle skadorna på dörren till det garage som bostadsaktiebolaget ägde inte ersättas från trafikförsäkringen för det fordon som aktieägaren körde.

I det aktuella fallet ägde ett bostadsaktiebolag den byggnad som drabbades av trafikskadan. Den fordonsförare/ägare som orsakade väggskadan ägde aktier i bostadsaktiebolaget som berättigade till innehav av radhusbostaden i fråga. Det uppgavs att hen också bodde i bostaden.

Enligt 1 kap. 2 § 2 mom. i lagen om bostadsaktiebolag (1599/2009) medför varje aktie i ett bostadsaktiebolag ensam för sig eller tillsammans med andra aktier rätt att besitta en lägenhet som anges i bolagsordningen eller någon annan del av en byggnad eller fastighet som bolaget besitter. Nämnden hade inte tillgång till bolagsordningen, av vilken det skulle ha framgått i större detalj vilka lokaler och utrymmen respektive aktieägares aktier berättigade till att besitta eller hur underhållsansvaret var fördelat mellan aktieägarna och husbolaget. Det var emellertid otvistigt att aktierna i X:s ägo berättigade till att besitta den berörda radhusbostaden.

Bestämmelser om hur ansvaret för underhållet av ett bostadsaktiebolags byggnader och övriga lokaler och utrymmen ska fördelas finns i 4 kap. i lagen om bostadsaktiebolag. Enligt 1 § fördelas ansvaret för underhållet av bolagets byggnader och övriga lokaler och utrymmen mellan aktieägarna och bolaget enligt 2 och 3 §, om inte något annat föreskrivs i bolagsordningen. Enligt 2 § 2 mom. ska bolaget underhålla bland annat aktielägenheternas konstruktioner och isolering, medan varje aktieägare enligt 3 § 1 mom. ska underhålla sin aktielägenhet invändigt. Enligt 5 kap. 1 § 1 mom. i lagen om bostadsaktiebolag har en aktieägare rätt att på egen bekostnad med vissa begränsningar göra ändringar i de lokaler eller utrymmen som den på aktieinnehavet grundade besittningsrätten sträcker sig till. Nämnden konstaterar att det inte direkt utgående från underhållsansvarets fördelning eller rätten att utföra ändringsarbeten kan dras slutsatser om besittningsrätten till en del av fastigheten, men att dessa faktorer kan vara av betydelse när man bedömer huruvida en aktieägare har faktisk rätt att bestämma över fastighetsdelen i fråga.

X hade sådan besittningsrätt till radhusbostaden som innehavet av aktier i bostadsaktiebolaget medförde. Nämnden ansåg emellertid att hens besittningsrätt och faktiska bestämmanderätt då annan utredning saknades inte sträckte sig till radhusbyggnadens ytterväggar på den plats där lägenheten fanns.

Nämnden ansåg att begränsningsvillkoret i 40 § 2 mom. i trafikförsäkringslagen inte var tillämpligt i detta fall. Det innebär att skadorna på radhuslägenhetens yttervägg och väggstomme skulle ersättas från trafikförsäkringen för det fordon som X körde/ägde. Nämnden ansåg i avsaknad av annan utredning att de tämligen låga reparationskostnaderna för att återställa innerväggarnas skick hänförde sig till reparation av väggstommen och därmed skulle ersättas från trafikförsäkringen även de.

Nämnden rekommenderade att försäkringsbolagets ersättningsbeslut skulle ändras på det sätt som anges ovan.

Nämnden var enig.